Grimsta
Kvarteret Silvret uppfördes 1958 med elementhustekniken. De färdiga modulerna lyftes på plats med kranar. Detta år skaffade Svenska Bostäder sina första egna tornsvängkranar, som mest hade bolaget 22 egna och en del inhyrda.
I kvarteret Silvret, med 252 lägenheter, tillämpades elementtekniken. Husen färdigställdes 1958. Den översta våningen ska snart monteras. Balkongernas sidostöd är på plats.
I Grimsta byggdes sammanlagt 438 bostäder med den nya elementhustekniken. Det gick åt 23 988 betongelement med en vikt av cirka 1 ton per styck. Dessa elementhus ligger i kvarteret Uranet, ut mot fältet åt Hässelby Gård.
Kvarteret Uranet började byggas 1956. Med elementtekniken uppfördes här 180 lägenheter.
Fotograf: Rolf Hintze
Till kvarteren Silvret och Svavlet från 1958 hörde en enplansbyggnad som från början inrymde en livsmedelsaffär.
Fotograf: Rolf Hintze
I utformningen av Grimsta togs stor hänsyn till barnen. I förgrunden är kvarteret Silvret med sina elementhus. Lägenheterna i Silvret, och Uranet, hade balkonger i två väderstreck, något som var mycket uppskattat. I bakgrunden syns de fyra punkthusen i kvarteret Svavlet ocm uppfördes 1957–1958.
Fotograf: Rolf Hintze
Trafiken och barnens lekplatser skulle hållas åtskilda. Parkeringesplatsen hör till kvarteret Svavlet som uppfördes 1957–1958.
Fotograf: Rolf Hintze
Höghuset med 12 våningar hade hög status i det nybyggda Grimsta. Huset ligger i kvarteret Tennet, som ingick i den första byggetappen. Grimsta befann sig tillsammans med Vällingby i den främsta utvecklingslinjen, och lockade till sig en del av dåtidens kändisar. När varietéartisen Betty Bjurströms katt föll ned från tionde våningen skapade det rubriker i kvällspressen. En stor brand inträffade i huset 1978 på 12:e våningen, där etagelägenheterna var utrustade med öppen spis.
Fotograf: Rolf Hintze
I denna interiör från 1961 har vardagsrummet stora glasade partier mot balkongen. På golvet ligger ekparkett och ovanför elementen finns fönsterbänkar i marmor.
Fotograf: Rolf Hintze
Barnens rum låg i anslutning till köket. På väggen en stringhylla.
Fotograf: Rolf Hintze
Studier av rörelsemönster vid hushållsarbete i kök låg till grund för de funktionella kökslösningarna i Grimsta. Detta kök tillhör en trerumslägenhet.
Fotograf: Rolf Hintze
I Grimsta uppförde Svenska Bostäder sammanlagt 1 650 lägenheter mellan 1953 och 1958. Området inrymde 1958 också 21 butiker, två barnträdgårdar och ett barndaghem. Det låg i nära anslutning till Vällingby, som börjat byggas några år tidigare, och friluftsområdet Grimsta.
Grimsta byggdes i två etapper. Åren 1953–1955 uppfördes kvarteren Kvicksilvret, Tennet och Guldet. Kvicksilvret och Guldet fick en rätvinklig ”meanderform” med långsmala hus, där varannan gård skulle bli en ”bilficka” vänd mot den lokala matargatan – Grimstagatan, medan varannan gård skulle vara skyddad och till för barnen.
Byggnadstekniken bakom kvarteret Tennet innehöll en del nyheter som Svenska Bostäders huvudarkitekt Hjalmar Klemming och hans medarbetare skissat på. Lamellhusen i detta område var bredare än vanligt, 12 meter, vilket gav en större bostadsyta. Knäckfrågan var att inte kompromissa med ljusinflödet och genomluftningen. Husen var dessutom ”putslösa”. För första gången hade man lyckats gjuta betongväggar som var så släta att de inte behövde den invändiga puts som tog lång tid att torka. Detta innebar stora kostnadsbesparingar.
Under 1956–1958 byggdes kvarteren Silvret och Uranet, där den moderna byggtekniken utvecklades än mer. Här uppfördes åtta så kallade elementhus med 432 bostadslägenheter. Detta var det dittills mest konsekventa elementbygget i landet.
Systemet innebar att vägg- och bjälklagssegment tillverkades på fabrik, oberoende av årstid och väderlek. Arbetet kunde därför planeras rationellt, med jämn belastning, god driftsekonomi och med små påfrestningar för medarbetarna.
På 1960-talet började Grimsta få en hel del sociala problem och ungdomsproblem. Som exempel kan nämnas att Kenta, vars livsöde skildrats i dokumentärfilmen Dom kallar oss mods, växte upp i en trerumslägenhet på Grimstahöjden. En orsak till problemet ansågs vara de alltför många smålägenheterna. Ettorna med kokvrå, som från början var tänkta till pensionärer, gick ofta till sociala förtursfall. Mycket tack vare en grupp samhällsarbetares insatser, vände utvecklingen i mitten av 1970-talet.
På 1990-talet tillkom ny bebyggelse som Svenska Bostäder uppförde i samråd med de boende. Även ett exklusivt seniorboende har byggts. Även senare, under 2000-talet, har Grimsta kompletterats med fler lägenheter som byggts på uppdrag av Svenska Bostäder.
